|
|
|
|
Robert Axelsson Vetenskapliga artiklar In press Elbakidze, M., Angelstam, P., Sandström, C., and Axelsson, R., Multi-stakeholder collaboration in Russian and Swedish Model Forest initiatives: adaptive governance towards sustainable forest management? Ecology and Society. 2009 Axelsson, R., Landscape approach for sustainable development: from applied research to transdisciplinary knowledge production. Doctoral thesis Swedish University of Agricultural Sciences 2009 Angelstam, P., Elbakidze, M., Axelsson; R., Törnblom, J., Sustainable Forest Management from policy to practice, and back again: landscapes as laboratories for knowledge production and learning in the Carpathian Mountains. In: Soloviy, I.P. and W.S. Keeton (eds.). Ecological Economics and Sustainable Forest Management: Developing a trans-disciplinary approach for the Carpathian Mountains.Ukrainian National Forestry University Press, Lviv, Ukraine. pp. 389-414. 2008 Elbakidze, M., Angelstam, P., Axelsson, R., Blicharska, M., Mikusiński, G., Towards sustainable landscapes: the need for evaluation and syntheses of experiences from transboundary co-operation along EU:s eastern border. In: Giordano, C., Legutko-Kobus, P. (eds.) Possibilities of international cooperation in nature protection and sustainable development in the frame of EU programes (2007-2013). Catholic University, Lublin. 2008 Elbakidze, M., Angelstam, P., and Axelsson, R., Evaluation of implementation initiatives for sustainable landscapes: comparative analyses of three Model Forests in North West Russia. WWF Russia 2008 Axelsson, R., Angelstam, P., Elbakidze, M., Landscape approaches to sustainability. In: Frostell, B., Danielsson, Å., Hagberg, L., Linnér, B.-O. & Lisberg Jensen E. (Eds.) science for sustainable development - The social challenge with emphasis on the conditions for change. VHU, Uppsala, pp. 169-17. 2007 Elbakidze, M., Angelstam, P., Axelsson, R., Blicharska, M., Mikusiński, G., W W strone zrownowazonych krajobrazow: potrzeba oceny i syntezy doswiadczen wspolpracy transgranicznej na wschodniej granicy Unii Europejskiej. Giordano, C., Legutko-Kobus, P. (eds.) Mozliwosci miedzynarodowej wspolpracy w dziedzinie ochrony srodowiska i wrazania zrownowazonego rozwoju w nowym okresie programowania Unii Europejskiej (2007-2013). Catholic University Lublin. pp: 77-90. 2007 Axelsson, R., Angelstam, P., Svensson, J., Natural forest and cultural woodland with continuous tree cover in Sweden: How much remains and how is it managed? Scandinavian Journal of Forest Research 22: 545-5 2007 Elbakidze, M., Angelstam, P., and Axelsson, R., Sustainable forest management as an approach to regional development in the Russian Federation: State and trends In: Kovdozersky Model Forests in the Barents region. Scandinavian Journal of Forest Research 22: 568-581. 2006 Axelsson, R. and Angelstam, P., Biosphere Reserve and Model Forest: a study of two concepts for integrated natural resource management. In: B. Frostell (ed.). Science for Sustainable Development - Starting Points and Critical Reflections, Proceedings from the 1st VHU Conference on Science for Sustainable Development, Västerås, Sweden 12-14 April, 2005. Rapporter
2007
Sandström,
U.G., Angelstam, P., Axelsson, R., Elbakidze, M., and Törnblom, J.,
Ecological sustainability of urban landscapes: evaluation of
Green Structure Plans.
EU Baltic Sea Region Baltic Forest project.
2007 Sandström, U.G., Angelstam, P., Axelsson, R., Elbakidze, M., and Törnblom, J., Difficulties concerning spatial planning for functional green space in urban landscapes. EU Baltic Sea Region Baltic Forest project. 2006 Jougda, L., Svensson, J., Angelstam, P., Axelsson, R., Liedholm, H., Ederlöf, E., et al., Arenor för hållbart brukande av landskapets alla värden - Begreppet Model Forest som ett exempel. Skogsstyrelsen Rapport 7 – 2006, Jönköping.
Mats Envall
Vetenskapliga artiklar 2008 Envall, M., On the difference between mono-, holo- and paraphyletic groups: a consistent distinction of process and pattern. Biological Journal of the Linnean Society 94:217-220. Efter att den tyske entomologen Willi Hennig 1966 publicerade boken "Phylogenetic Systematics", så har den biologiska systematiken gradvis förvridits från Linnés systematisering av biodiversiteten mot Hennigs klassificering, vilken idag kallas kladistik (eller kladism). Kladistiken skiljer sig från Linnés systematisering genom att tro att den inte är en klassificerinsystematisering, utan istället en "naturlig" uppfattning. Denna artikel reder ut förhållandet mellan Linnés och Hennigs systematiseringar, och visar att Linnés systematisering är konsekvent och korrekt, medan Hennigs är inkonsekvent och fel. Felet i Hennigs systematisering ligger i dess "förnekande" av det den kallar "parafyletiska grupper", eftersom sådana grupper egentligen är de enda släktskapsgrupper som existerar. Den förnekar alltså de enda släktskapsgrupper som finns. The article explains that the kind of biological systematics that is called 'cladistics' rests on an inconsistent and self-contradictory conceptualization of reality, and also reveals that this conceptualization contradicts the fact that time is relative, that is, is falsified by this fact. It thus explains that cladistics (as characterized by a so-called "denial of paraphyletic groups") is inconsistent, self-contradictory and empirically erroneous (i.e., wrong). The comprehension actually confuses process and pattern calling process pattern, and thus confuses conceptualization itself. This confusion is actually a revival of the pre-scientific controversy between Parmenides and Heracleitos, this time, however, accepting both these incompatible views at the same time instead of Aristotle's consistent synthesis of them (i.e. conceptualization). A consistent and correct biological systematics is instead a system of the Linnean kind, that is, categories of classes. 2001 Envall, M. and Norenburg, J.L., Morphology and systematics in Ototyphlonemertes (Nemertea, Hoplonemertea, Ototyphlonemertidae). Hydrobiologia 456: 145-163. Arterna inom släktet Ototyphlonemertes uppvisar en komplicerad morfologisk variation. Denna artikel redovisar den morfologiska variationen bland ett stort antal lokala populationer och förslår en grundläggande uppdelning av släktet i 6 morfologiskt särskiljbara släktskapsgrupper, kallade fylomorfer. Sådana fylomorfer är egentligen synonyma med det som vanligen kallas monofyletiska grupper (dvs grupper med ett gemensamt ursprung som exkluderar andra), men eftersom kladismen har förvirrat detta begrepp, så kallas de fylomorfer tills begreppen är utredda. 2000 André, C., Arrhenius, F., Envall, M., and Sundberg, P., Microsatellite polymorphism and population genetic structure of Atlantic herring, Clupea harengus L., in the Baltic and adjacent seas. Abstract in the symposium Herring 2000. Sill/strömming är en släktskapsgrupp med en komplicerad släktskapstruktur. Antingen utgör de en enda art med ett antal odifferentierade populationer, eller så utgör de flera arter som är svåra att särskilja på morfologiska egenskaper. Denna artikel redovisar en undersökning av släktskapsstrukturen hos sill/strömming baserad på DNA-data i form av mikrosatelliter från olika bestånd inom ett område mellan Island och norra Östersjön. 1998 Envall, M. & Sundberg, P., Phylogenetic relationships and genetic distances between some monostiliferous interstitial nemerteans (Nemertea, Hoplonemertea, Ototyphlonemertes) indicated from the 16S rRNA gene. Zoological Journal of the Linnean Society. 123: 105-115. Inom regionen Nordsjön-Östersjön finns ett antal morfologiskt likartade former av nemertinsläktet Ototyphlonemertes (bland annat den enda svenska populationen av släktet på sandreveln mellan Saltö och inre Vattenholmen utanför Tjärnö i Strömstad kommun, vilken jag beskrivit som en egen art). Denna artikel testar dessa formers släktskapsförhållande utifrån DNA-data från den mitokondriella 16S rRNA-genen. 1998 Envall, M., General problems in estimating nemertean relationships on ribosomal sequence data - an example using six monostiliferous species and mitochondrial 16S rDNA. Hydrobiologia. 365: 19-31. En viktig allmän diskussion inom släktskapsrekonstruktion rör frågan huruvida viktning av data förbättrar resultatet eller ej, och i så fall vilken typ av viktning som är bäst. Denna artikel redovisar ett test av olika typer av viktning på ett dataset bestående av DNA-data från den mitokondriella 16S rRNA-genen för ett fåtal arter av monostilifera nemertiner. 1996 Envall, M., Restriction site analysis (RSA) of PCR-amplified mitochondrial DNA, a fast and simple method to reveal population structure. Abstract in a conference volume. Ett sätt att använda DNA-data är att klippa det med en slags enzym som kallas restriktionsenzym, och sedan jämföra fragmenten med varandra. Det ger inte samma upplösning som sekvensering gör, men är å andra sidan mycket billigare och snabbare. Denna sammanfattning utgör en redovisning av en föreläsning jag höll om detta datas användbarhet för en snabb och enkel upplösning av populationsdifferentiering (dvs förekomsten av urskiljbara lokala varitéer). 1996 Envall, M., Ototyphlonemertes correae sp.n. and a redescription of O. duplex Bürger 1895 (Nemertea, Monostilifera, Ototyphlonemertidae), with a phylogenetic consideration of the genus. Journal of Zoology, London. 238:253-278. På sandreveln mellan Saltö och inre Vattenholmen utanför Tjärnö i Strömstad kommun finns den enda påvisade svenska populationen av släktet Ototyphlonemertes. Denna artikel särskiljer denna population som en egen art och beskriver dess morfologiska egenskaper. 1993 Envall, M. & Sundberg, P., Intraspecific variation in nemerteans (Nemertea): synonymization of the genera Paroerstedia and Oerstediella with Oerstedia. Journal of Zoology, London. 230:293-318. Biologisk systematik innefattar sammanslagning och särskiljning av grupper på alla taxonomiska nivåer (i.e. arter, släkten, familjer, ordningar, etc.). Det är så den Linneanska klassificeringen fungerar. Denna artikel diskuterar en särskiljning av nemertinsläktena Oerstediella och Paroerstedia inom släktet Oerstedia.
Rapporter
|
Huvudkontor Representant i Göteborg |
